Här står det still. I mitt huvud däremot yrar det på. Det är ju som det är, vet ni, att allting alltid händer på samma gång (för att inte missbruka orden 'allting' och 'alltid'). Men nu är det åtminstone bröllopspaus, jag har lämnat in en hög med uppsatser i språkvetenskaplig metodik och jag har inga gäster varken från utlandet eller någon annanstans ifrån. Jag bara bor här och äter och sover och går i skola (i den storleksordningen) och det är jätteskönt. Jag hoppas att det här görandet och rutinerade levandet ska få mitt yra tankeliv att lugna ner sig.
Om en vecka far jag till London dock. Så då blir det slut på rutinerna som jag vid den tidpunkten haft i en vecka och två dagar om allt går väl. I princip ser jag fram emot London men jag brukar oftast sådär en vecka innan diverse resor önska att man fick stanna hemma i stället så det är där jag är just nu (i båda bemärkelserna).
Men lycklig det är jag. För jag tycker ju bara att ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar