Om grannar och att uppleva nya saker.

Berättelsen om grannen, del 3.

I dag såg jag honom stå vid dörren när jag rundade cykelförrådet. När jag närmade mig stod han kvar och tycktes ha väldigt mycket annat för sig än att gå in. Moikka moi svarade han på mitt hej. Jag låste upp och skulle just släppa dörren bakom mig när han hojtade Oota, mä tuun samalla. Så medan jag väntade på hissen stod han bredvid en stund men funderade om man borde motionera i stället. Till vilken våning ska du? Sista våningen. Ja men då låter jag dig gå, och så försvann han upp för trapporna. Även om han gör mig lite nervös är det ganska trevligt att ha en granne som verkligen vill prata med mig varje gång han ser mig. Jag menar, det här är ändå Finland.

Try something new. Do something fun. Be adventurous. läste jag igår och tilltalades väldigt mycket av orden. Och nu är flygbiljetterna bokade för mitt lilla våräventyr. Holland i maj. Jag tycker det ska bli kul att resa ensam. Ännu roligare att få umgås med la prima favorita väl framme förstås men eftersom jag aldrig tidigare rest nånstans ensam blir det fint med en ny erfarenhet. A first's always a first. Jag brukar tänka att det att man flänger omkring och reser hit och dit bara är ett tecken på att man saknar en fast punkt i sin tillvaro. Och så kan det vara. Men det måste det inte. Och just nu i mitt liv längtar jag efter att flänga omkring lite och resa hit och dit. Jag har aptit på nya upplevelser.