Ljuva sommardagar

I går for killarna in i mili (Hej jag heter Anna och jag uttrycker mig jättesmidigt och bra. Men jag kom faktiskt inte på nåt bättre sätt att säga det på i all hast) och den här första helgen utan dem kommer att kännas så otroligt konstig. Jag tror vi har umgåtts varje helg i sommar och nu är de bara borta. Dit försvann liksom över hälften av oss. Fast nåja, vi är väl halvan som inte ska klaga (då talar jag inte för M som faktiskt blev tvungen att släppa ifrån sig fästmannen). Men tomt blir det.

Söndag var nog den härligaste dagen i mitt liv. Nej kanske inte men jag kände för att säga det :) Härlig var den hur som helst. Jag for till villan med avsikten att sova över vilket jag också gjorde. Min familj var där och pappa hade köpt vattenskidor som vi testade. Det var fruktansvärt (?) kul. Jag misslyckades tre gånger innan jag lyckades men det var det värt. Vilket lyckorus! Jag kände mig så lycklig att jag inte kunde låta bli att skratta högt nästan hela tiden och såg förmodligen ganska idiotisk ut. Det gjorde jag enligt dem som tittade på också när jag flög ur skidorna de tre första gångerna men då märkte jag inget själv.

Familjen for hem till natten så jag njöt för fulla muggar (vad betyder egentligen det uttrycket??) av att få ha lite ensamtid. Jag simmade och läste och tog en lång roddtur och simmade och åt och läste lite till. Sen var jag där hela måndagen också och hade tänkt övernatta men till kvällen märkte jag att jag var färdig med att vara för mig själv så jag körde hem på kvällsnatten (eller vad den nu heter.) Och i morse vaknade jag och var som ny. Bara med en otrolig muskelvärk efter vattenmotionen. På jobbet fick jag utnyttja mina svenskkunskaper och författa en text. Det var kul :)

Den här veckan verkar bli lite väl intensiv men det är väl bara att försöka hänga med. So long!